Rallygrabbar
Äntligen är hundarna av med sina trattar och livet börjar bli som vanligt igen. Än så länge har de inte förändrats direkt, mer än att Sudden blivit hungrigare! Vilket är trevligt, eftersom han annars ofta bara tittar på maten och ser ut som att han tänker "jaha, samma skit idag igen" för att sen gå därifrån.
I Felix liv händer det mycket nu, krypförmågan har kompletterats med en första tand som tittat upp i underkäken! Han är mer harmonisk och gladare nu än någonsin, säkert en kombination av att han slipper mjölken och att han kan roa sig själv på ett annat sätt än förr.
Igår var Sudden och jag, tillsammans med Kia & Bigge samt Carina & Vittra, hos Marie Strauss för en liten "kick-off" inför sommarens jaktträning. Vi kommer att träna gemensamt med sikte på jaktprov, och kände att vi behövde någon som kunde titta på oss och ge oss lite goda råd att tänka på. Vi hade kanske tänkt oss att hundarna skulle få apportera, med se det fick de inte! Istället tränade vi lydnad och stadga för att dämpa våra lite övertända vovvar. Och oj vad det var nyttigt! I slutet var de riktigt lugna och fina och i alla fall jag hade fått en hel del nytt att fundera över!
Dagen idag hade Östen avslutning på sin rallylydnadskurs. Vi hade en liten avslutningstävling med en nybörjarbana. Eftersom vi bara var sju stycken fick även Sudden starta, han är ju ändå alltid med på ett litet hörn på träningarna. Tävlingen gick alldeles utmärkt för vår del - Östen och Sudden blev delade ettor med vars 99 poäng av 100 möjliga! Poängavdragen kom för Östens del av ett långsamt läggande och för Suddens av ett snett sittande vid ett tillfälle. I sommar ska vi nog komma ut på någon riktig tävling också!
Krypande bebisen!
I söndags trillade polletten äntligen ner hos Felix! Numera är det inte bara "framvagnen" som rör sig framåt utan även den "bakvagn" som tidigare mest agerat ankare. Så fort går det förstås inte än, men med stor målmedvetenhet kravlar han runt för att plaska med hundvattnet, stoppa in händerna i videoluckan, banka på Östens tratt och hitta på allehanda annat bus. Hastigt fick vi slänga ut några stora växter som stod på golvet (är det någon som vill ha dem?) efter att Felix grävt i krukorna samt tömma hyllor i riskzonen. Men roligt är det, och i Felix ögon har det tänts en ny liten låga sedan han upptäckt att han numera faktiskt "kan själv"!
Ungefär samtidigt fick vi veta att Felix är mjölkallergiker. Det var inte lika roligt. Jag har misstänkt det ett tag då han vägrat äta, kräkts, kliat sig i ögonen eller låtit konstigt efter att ha ätit mjölkprodukter. På BVC var de inte alls lika övertygade som jag i mina misstankar, vilket innebar att det dröjde onödigt länge innan vi fick besked. Men nu är det följande som gäller: varken Felix eller jag (så länge jag ammar) får äta någon form av mjölkprodukter! För min del innebär det en del problem, då min kost plötsligt blivit vegansk. För Felix del är det än så länge inte så stor grej, vi undviker bara burkarna med mjölk i. Gröt och välling har han hela tiden vägrat äta ändå. Värre blir det väl när han blir lite större och inte får äta samma sak som de andra barnen, men vi hoppas att allergin ska växa bort som den ofta gör!!!!
På fredag ska vi ta stygnen på hundarna. Det är inte bara Östen och Sudden som kommer se det som en befrielse, mina knäveck längtar också efter att slippa trattar!
Cykelbyxor är bra att ha!
Nu har det gått tre dagar sedan Pojkarna Vov kastrerades. Östen knallar runt här hemma med sin tratt som om han aldrig gjort nåt annat, fastnar då och då i möbler men sliter sig snabbt loss. Tratten har förstås blivit lite bucklig. På promenaderna slipper han tratten, och nu bryr han sig inte mycket om såret. I torsdags vägrade han däremot att gå, då bara la han sig ner hela tiden för att slicka. Såret är jättefint, och verkar läka hur bra som helst.
Sudden har det varit lite krångligare med. Tratt gick bara inte att ha på, han fick av sig den hur vi än gjorde. Därför blev det en hel del möjligheter för honom att slicka på såret som nu är lite mer irriterat än Östens. Alternativ till tratt har dock inte saknats. Vi började med en bakåframvänd t-shirt, där svansen stack ut ur halslinningen. Dessvärre fanns där precis plats för en liten tunga också som alltså kunde slicka vidare på såret. Istället satte jag en kompress, men den pillade Sudden snabbt bort. Igår kom jag på snilledraget att klä på honom mina gamla cykelbyxor! Det är ju ändå inte så inne längre med såna, så jag klippte hål i rumpan på dem och kavlade upp benen. Nu ser Sudden riktigt käck ut! Han slickar utanpå byxorna men kommer inte åt såret. I kombination med lite penicillinsalva som jag grävt fram ur gömmorna här hemma hoppas jag kunna få ordning på läkningen.
Felix är numera inte längre rädd för tratt-Östen, utan bankar glatt på tratten när Östen kommer för att tigga smörgåskex. Nya favoritleksaken är dessutom Suddens avlagda tratt, som man kan ha oanat roligt med!
Nästa helg hoppas jag att stygnen är tagna och allt är läkt, för då har jag lite planer för grabbarna. Östen har avslutning på rallylydnaden med en tävling och Sudden ska träna stadga och fotgående. Hoppas planerna går i lås, för det har de båda förtjänat.
Sudden har det varit lite krångligare med. Tratt gick bara inte att ha på, han fick av sig den hur vi än gjorde. Därför blev det en hel del möjligheter för honom att slicka på såret som nu är lite mer irriterat än Östens. Alternativ till tratt har dock inte saknats. Vi började med en bakåframvänd t-shirt, där svansen stack ut ur halslinningen. Dessvärre fanns där precis plats för en liten tunga också som alltså kunde slicka vidare på såret. Istället satte jag en kompress, men den pillade Sudden snabbt bort. Igår kom jag på snilledraget att klä på honom mina gamla cykelbyxor! Det är ju ändå inte så inne längre med såna, så jag klippte hål i rumpan på dem och kavlade upp benen. Nu ser Sudden riktigt käck ut! Han slickar utanpå byxorna men kommer inte åt såret. I kombination med lite penicillinsalva som jag grävt fram ur gömmorna här hemma hoppas jag kunna få ordning på läkningen.
Felix är numera inte längre rädd för tratt-Östen, utan bankar glatt på tratten när Östen kommer för att tigga smörgåskex. Nya favoritleksaken är dessutom Suddens avlagda tratt, som man kan ha oanat roligt med!
Nästa helg hoppas jag att stygnen är tagna och allt är läkt, för då har jag lite planer för grabbarna. Östen har avslutning på rallylydnaden med en tävling och Sudden ska träna stadga och fotgående. Hoppas planerna går i lås, för det har de båda förtjänat.
Ett svårt beslut
Idag har både Östen och Sudden blivit kastrerade. Jag har länge och väl funderat på saken medan Fredrik varit mer tveksam. Det var inget lätt beslut att ta, men när vi väl var överens ringde vi och bokade tid direkt. Vi visste ju att vi antagligen skulle ångra oss annars. Vilket vi väl också har hunnit göra - flera gånger om - innan det idag var dags.
Dom blev kastrerade på Bruksgården utanför Svedala. Vi lämnade dem tidigt i morse och redan klockan två ringde de och sa att vi kunde hämta hem dem. Sudden var de hjärtligt trötta på eftersom han hållit en djursjukvårdare heltidssysselsatt med att laga och sätta på honom tratten... Denna tänkte han nämligen inte alls ha på sig! Vid ett tillfälle lyckades han ta av sig tratten men behålla snöret kvar runt halsen, vid ett annat tog han först av sig tratten och bröt sig sen ut ur det rum han var förvisad till. Så plötsligt kom en trattlös Sudden inknallandes i receptionen!
Här hemma har han sluppit tratt och istället haft våra hökögon på sig hela tiden. Han bryr sig inte så mycket om såret och säger man till honom så låter han bli det (åtminstone så länge vi är i närheten). Östen har accepterat sin tratt och navigerar redan bra mellan möblerna. Men så har han ju haft tratt förr.
Det blir ett par jobbiga veckor framöver nu när hundarna ska övervakas ständigt och Felix ska räddas från att bli nermejad av trattar (vilket för övrigt redan hänt två gånger, med påföljd att han nu börjar gråta så fort han ser Östen i tratten...).
Men sen ser vi fram emot två hundar som inte bryr sig om tikdofter, som inte genom sin blotta uppenbarelse provocerar fram utfall från mötande hanhundar (ofta av det mindre slaget), som är lite mer fokuserade i arbete samt - inte minst - inte är benägna att själva slåss. Lika mycket ser jag kanske inte fram emot all extra päls de lär få, eller det extra hullet som nu riskerar att lägga sig runt deras midjor. Men fördelarna överväger, och med en liten Felix i familjen känns det som precis rätt beslut att ta.
Dom blev kastrerade på Bruksgården utanför Svedala. Vi lämnade dem tidigt i morse och redan klockan två ringde de och sa att vi kunde hämta hem dem. Sudden var de hjärtligt trötta på eftersom han hållit en djursjukvårdare heltidssysselsatt med att laga och sätta på honom tratten... Denna tänkte han nämligen inte alls ha på sig! Vid ett tillfälle lyckades han ta av sig tratten men behålla snöret kvar runt halsen, vid ett annat tog han först av sig tratten och bröt sig sen ut ur det rum han var förvisad till. Så plötsligt kom en trattlös Sudden inknallandes i receptionen!
Här hemma har han sluppit tratt och istället haft våra hökögon på sig hela tiden. Han bryr sig inte så mycket om såret och säger man till honom så låter han bli det (åtminstone så länge vi är i närheten). Östen har accepterat sin tratt och navigerar redan bra mellan möblerna. Men så har han ju haft tratt förr.
Det blir ett par jobbiga veckor framöver nu när hundarna ska övervakas ständigt och Felix ska räddas från att bli nermejad av trattar (vilket för övrigt redan hänt två gånger, med påföljd att han nu börjar gråta så fort han ser Östen i tratten...).
Men sen ser vi fram emot två hundar som inte bryr sig om tikdofter, som inte genom sin blotta uppenbarelse provocerar fram utfall från mötande hanhundar (ofta av det mindre slaget), som är lite mer fokuserade i arbete samt - inte minst - inte är benägna att själva slåss. Lika mycket ser jag kanske inte fram emot all extra päls de lär få, eller det extra hullet som nu riskerar att lägga sig runt deras midjor. Men fördelarna överväger, och med en liten Felix i familjen känns det som precis rätt beslut att ta.
Trädgårdsmys
Med nya stolsdynor och nytt parasoll säsongsinvigde vi igår vår "uteservering"! Så härligt det är att kunna sitta ute och äta. När vi sen stannade kvar och tog ett glas vin efter att Felix hade gått och lagt sig tiltade det förstås i hundarnas skallar och ingen av dem (framför allt inte Sudden) kunde slappna av och lägga sig att sova. Istället busades det friskt när inte diverse bollar och andra leksaker apporterades in till matte...
Busfröet Felix med mat runt hela munnen.
En vattengrogg åt Felix...
... och varsitt glas vin åt mamma och pappa.
Huvudstudie av Östen.
Samt av Sudden Jämför gärna med äldre bilder, tagna före deras makeover!
Idag, söndag, ägnade Sudden och jag förmiddagen åt jaktträning - framför allt stadga, lydnad och passivitet - på Järavallen ihop med nio andra mattar och elva hundar! Allihop var lugna och duktiga - bortsett från något svalkande dopp i sjön som utfördes utan kommando... :-)
Busfröet Felix med mat runt hela munnen.
En vattengrogg åt Felix...
... och varsitt glas vin åt mamma och pappa.
Huvudstudie av Östen.
Samt av Sudden Jämför gärna med äldre bilder, tagna före deras makeover!
Idag, söndag, ägnade Sudden och jag förmiddagen åt jaktträning - framför allt stadga, lydnad och passivitet - på Järavallen ihop med nio andra mattar och elva hundar! Allihop var lugna och duktiga - bortsett från något svalkande dopp i sjön som utfördes utan kommando... :-)
Snyggaste jackan!
Sudden och jag fick (som ni kunnat ana av bilderna i förra inlägget) en supersnygg fleecejacka i championpresent av Kia och Lena! Den överlämnades tillsammans med tårta under lördagens utställning - och jag lovar Kia, jag blev faktiskt överraskad! Jag höll för övrigt på att förstöra hela överraskningen genom att springa iväg och fixa barnmat till Felix istället för att stanna och äta tårta direkt med de andra...
Är den inte superläcker?! Jag är övertygad om att den hade en avgörande del i Suddens framgångar på workingtestet!!! Kan förresten passa på att tacka Eva för lånet av visselpipan och Kerstin för lånet av retrieverkopplet, mina egna hade jag lämnat hemma... Smart, Sara!
Här kommer några bilder till från helgen:
Felix sover sig igenom hela workingtestet...
Diza och Grappa busar hellre än ställer upp sig snyggt.
Kia och Diza.
Grappa och Lena.
Torbjörn och Östen.
Är den inte superläcker?! Jag är övertygad om att den hade en avgörande del i Suddens framgångar på workingtestet!!! Kan förresten passa på att tacka Eva för lånet av visselpipan och Kerstin för lånet av retrieverkopplet, mina egna hade jag lämnat hemma... Smart, Sara!
Här kommer några bilder till från helgen:
Felix sover sig igenom hela workingtestet...
Diza och Grappa busar hellre än ställer upp sig snyggt.
Kia och Diza.
Grappa och Lena.
Torbjörn och Östen.
Skånskt dubbelarrangemang
I fredags kväll tog jag pick och pack, dvs. hundar, bebis och make samt en herrans massa prylar, och gav mig av till Frostavallen för att tillbringa helgen i andra härliga flatägares (och flattars) sällskap! Vi sov alla fem på hotell, vilket faktiskt gick väldigt bra. Felix uppförde sig exemplariskt och gjorde vad han kunde för att charma vår supertrevliga domare (Inger Karlsson) inför helgens tävlingar... Fredrik å sin sida hade kameran med sig för att kunna dokumentera hela evenemanget, och många fina bilder blev det. En del av dem visas här, andra kommer att läggas ut på FRK Skåne/Blekinges hemsida.
På lördagen var det inofficiell utställning, med ungefär 50 hundar. Jag visade båda våra hundar, med ganska mediokert resultat. Sudden blev femma i jaktklass och Östen fyra i öppen klass. Ingen av dem fick HP, men båda fick ganska fin kritik:
Sudden: "Elegant 2,5 årig hane, välskuret huvud. Uttrycket störs av något ljusa ögon. Bra hals och rygg, något kort kors, vilket ger honom glad svans i rörelse. Välanpassad benstomme med bra vinklar fram och bak. Rör sig utmärkt. Bra pälskvalitet. Väl presenterad."
Östen: "Trevlig 5-årig hane. Maskulint huvud, vänligt uttryck. Bra hals, rygg, aningen kort kors. Utmärkt benstomme, bra vinklar fram och bak. Rör sig med drive, stil och elegans. Något glad svans. Utmärkt päls. Väl presenterad."
Jag har alltså två glada hundar - som om jag inte visste det förut... ;-)
Östen och jag pussas efter att han erövrat sin fjärdeplacering.
På söndagen var det workingtest. Jag startade bara med Sudden, och eftersom jag sedan skulle vara funktionär hade jag förtur på alla stationer. Det var förstås smidigt för mig, men workingtestet gick även i sin helhet både snabbt och smidigt.
Sudden och jag började på station nummer tre. Den låg ute på en äng och bestod av en enkelmarkering och ett riktat närsök, dvs. en dirigering. Sudden spikade båda två ursnyggt, och vi belönades med full pott - 20 poäng! Efteråt fick jag höra att domaren blivit lite nervös över att övningen skulle vara för enkel efter att ha sett oss (vi var först på stationen), men i slutändan var det faktiskt bara vi som klarade den med full pott i nybörjarklass.
Glad hund (kolla dock svansen, här är den precis lagom hög...!) och matte efter avklarad station.
Nästa station (nr 4) var två enkla vattenmarkeringar. En funktionär satt ute i en båt och kastade dummiesar, en inåt land och en snett bortåt. Här dabbade Sudden och jag oss kraftigt. Jag visste att varje extra kommando gav avdrag, men slängde ändå ut ett dussin... På väg in med den första dummien la Sudden ner apporten i vattnet just när han fick fast mark under fötterna och skakade sig. Då sa jag (helt i onödan) "apport" för att han skulle ta upp den igen (vilket han förstås gjorde och lämnade i hand). När det var dags för den andra markeringen hade jag tänkt till (jo, jag lovar!), och visslade honom över den kritiska punkten när tassarna nådde sjöbotten - dock inte en gång utan TRE! Med lika många avdrag, förstås. Så istället för att lägga dummien i vattnet la Sudden den framför mina fötter - och skakade sig... Tja, det blev ändå 9 poäng kvar till slut.
Här väntar vi på att dummien ska skjutas ned...
Den enda tillåtna skakningen - dvs. efter avlämnad apport.
Vår tredje station (egentligen nr 5) var en enkelmarkering som hamnade uppe på krönet på en jättebrant backe. Här gällde det verkligen att hundarna hade farten med sig för att överhuvudtaget komma upp - var sen bara hjärnan också inkopplad när de väl var uppe så kunde det gå riktigt bra! Sudden kom upp, men hade sen helt glömt var dummien landade... Han kollade lite på kastaren och sökte sen runt uppe på backen en stund, innan han gav sig ut i skogen bredvid för att sen sätta full fart ned för backen mot mig igen - utan dummy. Jag blåste stoppsignal och skickade ut honom igen, och då hittade han dummien direkt! 12 poäng blev det.
Här står jag och tittar upp mot backkrönet med bekymrad blick. Skulle han hitta dummien eller ej?
Sen var det dags för ett litet närsök (station 1). Två dummiesar skulle plockas in. Det gjorde Sudden snabbt och lätt, men fick lite avdrag för att han visade en tendens till att vilja söka vidare med dummy i munnen. Jag fick vissla för att han skulle komma in med den första apporten. Det blev 15 poäng där.
Tjoho, jag hittade en!
Den allra sista stationen för vår del (nr 2) var en enkelmarkering som landade på andra sidan en ganska hög stenmur. Där bakom var det högt gräs vilket skapade svårigheter för hundarna. Sudden fick leta en stund men hittade sen sin dummy, och vi fick 17 poäng på stationen.
Sammanlagt skrapade Sudden ihop 73 poäng, vilket räckte till en fjärdeplats i nybörjarklass!!! Är supernöjd med resultatet! Tyvärr var det bara tre som placerade sig...
Vi var inte riktigt i närheten av att vinna det prestigefyllda priset Skånes bästa dual purposehund 2008 - som gick till den hund som placerade sig bäst på utställningen och workingtestet. Detta gick istället till den såväl duktiga som vackra Inkwells Best Wishes! Stort grattis till dig, och alla andra hundar med mattar och hussar som presterade så gott ni kunde under dagarna två!!!
På lördagen var det inofficiell utställning, med ungefär 50 hundar. Jag visade båda våra hundar, med ganska mediokert resultat. Sudden blev femma i jaktklass och Östen fyra i öppen klass. Ingen av dem fick HP, men båda fick ganska fin kritik:
Sudden: "Elegant 2,5 årig hane, välskuret huvud. Uttrycket störs av något ljusa ögon. Bra hals och rygg, något kort kors, vilket ger honom glad svans i rörelse. Välanpassad benstomme med bra vinklar fram och bak. Rör sig utmärkt. Bra pälskvalitet. Väl presenterad."
Östen: "Trevlig 5-årig hane. Maskulint huvud, vänligt uttryck. Bra hals, rygg, aningen kort kors. Utmärkt benstomme, bra vinklar fram och bak. Rör sig med drive, stil och elegans. Något glad svans. Utmärkt päls. Väl presenterad."
Jag har alltså två glada hundar - som om jag inte visste det förut... ;-)
Östen och jag pussas efter att han erövrat sin fjärdeplacering.
På söndagen var det workingtest. Jag startade bara med Sudden, och eftersom jag sedan skulle vara funktionär hade jag förtur på alla stationer. Det var förstås smidigt för mig, men workingtestet gick även i sin helhet både snabbt och smidigt.
Sudden och jag började på station nummer tre. Den låg ute på en äng och bestod av en enkelmarkering och ett riktat närsök, dvs. en dirigering. Sudden spikade båda två ursnyggt, och vi belönades med full pott - 20 poäng! Efteråt fick jag höra att domaren blivit lite nervös över att övningen skulle vara för enkel efter att ha sett oss (vi var först på stationen), men i slutändan var det faktiskt bara vi som klarade den med full pott i nybörjarklass.
Glad hund (kolla dock svansen, här är den precis lagom hög...!) och matte efter avklarad station.
Nästa station (nr 4) var två enkla vattenmarkeringar. En funktionär satt ute i en båt och kastade dummiesar, en inåt land och en snett bortåt. Här dabbade Sudden och jag oss kraftigt. Jag visste att varje extra kommando gav avdrag, men slängde ändå ut ett dussin... På väg in med den första dummien la Sudden ner apporten i vattnet just när han fick fast mark under fötterna och skakade sig. Då sa jag (helt i onödan) "apport" för att han skulle ta upp den igen (vilket han förstås gjorde och lämnade i hand). När det var dags för den andra markeringen hade jag tänkt till (jo, jag lovar!), och visslade honom över den kritiska punkten när tassarna nådde sjöbotten - dock inte en gång utan TRE! Med lika många avdrag, förstås. Så istället för att lägga dummien i vattnet la Sudden den framför mina fötter - och skakade sig... Tja, det blev ändå 9 poäng kvar till slut.
Här väntar vi på att dummien ska skjutas ned...
Den enda tillåtna skakningen - dvs. efter avlämnad apport.
Vår tredje station (egentligen nr 5) var en enkelmarkering som hamnade uppe på krönet på en jättebrant backe. Här gällde det verkligen att hundarna hade farten med sig för att överhuvudtaget komma upp - var sen bara hjärnan också inkopplad när de väl var uppe så kunde det gå riktigt bra! Sudden kom upp, men hade sen helt glömt var dummien landade... Han kollade lite på kastaren och sökte sen runt uppe på backen en stund, innan han gav sig ut i skogen bredvid för att sen sätta full fart ned för backen mot mig igen - utan dummy. Jag blåste stoppsignal och skickade ut honom igen, och då hittade han dummien direkt! 12 poäng blev det.
Här står jag och tittar upp mot backkrönet med bekymrad blick. Skulle han hitta dummien eller ej?
Sen var det dags för ett litet närsök (station 1). Två dummiesar skulle plockas in. Det gjorde Sudden snabbt och lätt, men fick lite avdrag för att han visade en tendens till att vilja söka vidare med dummy i munnen. Jag fick vissla för att han skulle komma in med den första apporten. Det blev 15 poäng där.
Tjoho, jag hittade en!
Den allra sista stationen för vår del (nr 2) var en enkelmarkering som landade på andra sidan en ganska hög stenmur. Där bakom var det högt gräs vilket skapade svårigheter för hundarna. Sudden fick leta en stund men hittade sen sin dummy, och vi fick 17 poäng på stationen.
Sammanlagt skrapade Sudden ihop 73 poäng, vilket räckte till en fjärdeplats i nybörjarklass!!! Är supernöjd med resultatet! Tyvärr var det bara tre som placerade sig...
Vi var inte riktigt i närheten av att vinna det prestigefyllda priset Skånes bästa dual purposehund 2008 - som gick till den hund som placerade sig bäst på utställningen och workingtestet. Detta gick istället till den såväl duktiga som vackra Inkwells Best Wishes! Stort grattis till dig, och alla andra hundar med mattar och hussar som presterade så gott ni kunde under dagarna två!!!
Grattis Östen!
Idag fyller vår älskade fine gosse Östen fem år!!! Tänk vad fort tiden går! Det var ju inte så länge sen han bara var en liten valpis, och nu är han redan medelålders. Åtminstone vad gäller den fysiska åldern, mentalt sett är han fortfarande en liten rackarunge med en räv bakom varje öra! Ikväll blir det tårta, som sig bör. Här kommer en liten bildkavalkad om Östens liv och leverne...
Östen 4,5 vecka. Detta var andra gången vi såg honom, och när jag såg hans vackra huvud visste jag att det var HONOM jag ville ha!
4,5 veckor gammal Östen tillsammans med sina bröder Totte och Nalle. Tyvärr vet jag inte vem av dem som är vem på bilden...
Sex veckor, tillsammans med husse.
Sju veckor, apporterar sin första pinne...
Tillsammans med sin tomtesko, 10 veckor gammal.
12 veckor gammal.
4-5 månader gammal Östen på besök i ett stall. Foto: Fredrika Ekman.
Östen 1,5 år, hösten 2004.
Lydnadsträning 2005.
Midsommarfirande sommaren 2005. Foto: Fredrik Miegel.
Sommaren 2006.
Sommaren 2007, vid flatshowen på Svaneholm.
Sommaren 2007, apporteringsträning i Tvedöra.
Tack Kia, för att vi fick köpa denna underbara hund!!!
Östen 4,5 vecka. Detta var andra gången vi såg honom, och när jag såg hans vackra huvud visste jag att det var HONOM jag ville ha!
4,5 veckor gammal Östen tillsammans med sina bröder Totte och Nalle. Tyvärr vet jag inte vem av dem som är vem på bilden...
Sex veckor, tillsammans med husse.
Sju veckor, apporterar sin första pinne...
Tillsammans med sin tomtesko, 10 veckor gammal.
12 veckor gammal.
4-5 månader gammal Östen på besök i ett stall. Foto: Fredrika Ekman.
Östen 1,5 år, hösten 2004.
Lydnadsträning 2005.
Midsommarfirande sommaren 2005. Foto: Fredrik Miegel.
Sommaren 2006.
Sommaren 2007, vid flatshowen på Svaneholm.
Sommaren 2007, apporteringsträning i Tvedöra.
Tack Kia, för att vi fick köpa denna underbara hund!!!
Extreme makeover
Inför nästa helgs Skånska dubbelarrangemang på Frostavallen, med utställning och workingtest, var det nödvändigt att snygga till hundarna (har ju dessutom fått "klagomål" här på bloggen för att de hade vildvuxen päls...). Så idag packade jag in bebis och hundar i bilen och for till Hässleholm för att få dem trimmade av Carina!
Carina i färd med att avhippifiera Östen.
Sudden och Vittra pustar ut i skuggan efter vilda lekar i trädgården under tiden.
Felix sitter och tittar på. Han föreföll inte särdeles intresserad av hundtrimning. Kanske blir det annorlunda när moppen ska trimmas så småningom...?
Sudden före...
... och efter.
Östen före...
... och efter.
Visst blev de fina?!? Östens trimning uppskattades dock inte helt av hans husse, som liknade honom vid en golfspelande moderat som nyss fått en egen lyxyacht i konfirmationspresent av sin far... (Ta nu inte illa upp, ni eventuella golfspelande moderater som läser här!)
STORT TACK, CARINA, FÖR HJÄLPEN!!!
Carina i färd med att avhippifiera Östen.
Sudden och Vittra pustar ut i skuggan efter vilda lekar i trädgården under tiden.
Felix sitter och tittar på. Han föreföll inte särdeles intresserad av hundtrimning. Kanske blir det annorlunda när moppen ska trimmas så småningom...?
Sudden före...
... och efter.
Östen före...
... och efter.
Visst blev de fina?!? Östens trimning uppskattades dock inte helt av hans husse, som liknade honom vid en golfspelande moderat som nyss fått en egen lyxyacht i konfirmationspresent av sin far... (Ta nu inte illa upp, ni eventuella golfspelande moderater som läser här!)
STORT TACK, CARINA, FÖR HJÄLPEN!!!
Kvällspromenad med familjen
I gårdagens härliga kvällssol gick (åkte för Felix del) vi en lång promenad allihop, och mellanlandade i den stora hundrastgården i Värpinge. Det var lite för varmt för hundarna för att springa ordentligt, men vi hade rätt mysigt ändå! Här kommer lite bilder från utflykten.
Sudden orkade förstås springa lite trots värmen.
En liten kissepaus...
... och sen full fart igen.
Östen tog det dock lite makligare.
Jodå, det finns svarta borzoier (rysk vinthund)! Eller så är det bara Sudden...
Felix gillade maskrosorna bäst!
Sudden poserar.
Sudden igen.
Östen föredrog att ligga och vila i skuggan istället.
Sudden orkade förstås springa lite trots värmen.
En liten kissepaus...
... och sen full fart igen.
Östen tog det dock lite makligare.
Jodå, det finns svarta borzoier (rysk vinthund)! Eller så är det bara Sudden...
Felix gillade maskrosorna bäst!
Sudden poserar.
Sudden igen.
Östen föredrog att ligga och vila i skuggan istället.
Lek med bilder
Härligt vårväder innebär mycket utevistelse och lite bloggande. I underbar kvällssol träffades Lena och jag med hundarna i vitsippeland i torsdags. De stora grabbarna fick apportera lite, och som uppskattad avslutning springa fritt på ett fält. Östen och Guinness busade ihop, och Sudden fick leka med Grappa. Grappa sprang så gott hon kunde, med insåg snart att hon aldrig skulle vare sig orka eller kunna leka tafatt med Sudden. Istället la hon sig ner och väntade in honom mellan hans ruscher. Smart tjej!
Sudden tränade bana på agilityn i måndags, och gjorde det med bravur. Visar man bara honom en boll först så blir det otroligt tryck i honom! Idag ska han upp till bevis när det är månadstävling nere på klubben. Östen får också hänga på, på "gamla meriter"!
Kvällsuppdatering:
Sudden var kanonduktig på agilitytävlingen!!! Han vann hoppklassen, som var den enklaste med bara 4-pinnarsslalom! Därmed slog han också Östen, som var lite övertänd och hoppade på mig och drog i tröjan istället för att gå in i slalomen direkt... I den svårare agilityklassen konfronterades Sudden för första gången med ett 12-pinnarsslalom. Han kom visserligen fel in i det (vilket innebar att vi blev diskade), men jobbade sen hur snyggt som helst sig genom alla pinnarna! Sen hoppade han över lite kontaktfält här och där, men det har vi ju bara precis börjat träna på. Jag är verkligen supernöjd med honom! Östen kom trea i agilityklassen, han fixade slalomen utan fel men eftersom vi krockade med varandra mellan två hinder och ett kontaktfält hoppades över så blev det 10 fel ändå.
Dåligt med fotande på sistone, men lite bildlekar hinner man alltid med innan sovdags... Här kommer några nya:
Tillskruvad bild av Fredrik som spelar kubb. (Foto: Fredrik Miegel)
"Fejk-hdr" av bajstunna och ginst på Kobjer:
En bild ur samma hoppgungesekvens som i förra inlägget, men där jag lekt lite med oskärpa och ljus:
Fredrik på Malta i snöstorm:
En snigel som har bråttom:
Slutligen, Mölndal i Göteborg:
Sudden tränade bana på agilityn i måndags, och gjorde det med bravur. Visar man bara honom en boll först så blir det otroligt tryck i honom! Idag ska han upp till bevis när det är månadstävling nere på klubben. Östen får också hänga på, på "gamla meriter"!
Kvällsuppdatering:
Sudden var kanonduktig på agilitytävlingen!!! Han vann hoppklassen, som var den enklaste med bara 4-pinnarsslalom! Därmed slog han också Östen, som var lite övertänd och hoppade på mig och drog i tröjan istället för att gå in i slalomen direkt... I den svårare agilityklassen konfronterades Sudden för första gången med ett 12-pinnarsslalom. Han kom visserligen fel in i det (vilket innebar att vi blev diskade), men jobbade sen hur snyggt som helst sig genom alla pinnarna! Sen hoppade han över lite kontaktfält här och där, men det har vi ju bara precis börjat träna på. Jag är verkligen supernöjd med honom! Östen kom trea i agilityklassen, han fixade slalomen utan fel men eftersom vi krockade med varandra mellan två hinder och ett kontaktfält hoppades över så blev det 10 fel ändå.
Dåligt med fotande på sistone, men lite bildlekar hinner man alltid med innan sovdags... Här kommer några nya:
Tillskruvad bild av Fredrik som spelar kubb. (Foto: Fredrik Miegel)
"Fejk-hdr" av bajstunna och ginst på Kobjer:
En bild ur samma hoppgungesekvens som i förra inlägget, men där jag lekt lite med oskärpa och ljus:
Fredrik på Malta i snöstorm:
En snigel som har bråttom:
Slutligen, Mölndal i Göteborg:
Hoppetoss
Jag har inte riktigt hunnit skriva på sistone, men det innebär förstås inte att vi har legat på latsidan här. I söndags var t.ex. busgrabbarna ute och gick varsitt spår som legat i 18-19 timmar. Östen började jättefint men avbröts efter kanske 50 meter av ett rådjur som hoppade fram bara några meter framför honom! Sen var det lite svårt att koncentrera sig, han ville ju gärna följa båda spåren samtidigt... Efter omständigheterna gick det ändå rätt bra. Sudden spårade däremot riktigt bra (som det väl anstår en champion?). Han blir bättre och bättre för varje spår han går! Deras kompis Xon, en tollare, var också med. Han har alldeles nyligen introducerats för viltspår, men visade sig vara en riktig talang!
Innan vi körde hem skulle vi gå en liten promenad med hundarna i koppel så de fick rasta sig. Ett tiotal meter från bilarna hittade Östen den klöv som Sudden tidigare råkat tappa (vilket jag då tyckte var bra eftersom den var rätt äcklig). I den konkurrenssituation som uppstod med två andra hundar och så Eva och jag, vägrade Östen att släppa klöven. Jag drog och slet, försökte byta med godis och skällde på honom, men inget hjälpte. Till slut skulle jag dra åt halsbandet lite för att tvinga honom att öppna munnen. Istället råkade jag koppla loss honom... Så iväg bland träden for Östen med sin kära klöv! Att kalla in honom gick förstås inte. Fem minuter senare hade han lyckats tugga i sig klöven, och kom då i raketfart in till mig och satte sig glatt framför mig - "Ville du nåt, matte?" Suck. Själva hornet på klöven låg för övrigt i hans biabädd på morgonen därpå, resten tog matsmältningen hand om.
I måndags var det agilitytime för Sudden. Han har blivit en jäkel på slalom, riktigt häftigt! Trots den lilla träning han fått i det är han betydligt bättre på slalom än Östen, vilket väl får erkännas beror på att jag varit lite mer metodisk i inlärningen där än vad Östen en gång fick utstå...
På tisdagen gjorde Felix, hundarna och jag en utflykt till Revingehed tillsammans med min pappa och labben Frida. Som vanligt var det enbart röj som gällde för Suddens del, medan Östen tog tag i sitt utgrävningsprojekt. Måste nästan beundra den iver med vilken han tar sig an uppgiften, för än har han inte hittat nåt mer än jord... Raringen Sudden passade på att rulla sig i några härligt färska komockor. Både han och jag tyckte sen att han kunde åka i min pappas bil hem, men av någon underlig anledning tyckte inte pappa det...
Igår fick Felix testa sin hoppgunga utomhus, där det är lite bättre plats och mindre risk att slå huvudet i en vägg. Här kommer en liten bildkavalkad därifrån:
En dag som mamma och matte...
Tisdagen den 14 april var en fullständigt vanlig dag i mitt liv. Så vanligt att jag fick för mig att dokumentera den med kameran. Åtminstone delar av den. Så här var min dag:
Jag väcktes 7.19 av Felix (en sovmorgon, alltså), gick upp och tog hand om mina och hans morgonbestyr. Fredrik tog hundarnas morgonpromenad. Strax efter 9 knoppade Felix in igen och sov till 11.15. Så här ser en nyvaknad och utvilad liten kille ut:
Så var det dags för Felix lunch, idag bestående av hemmagjord broccolipuré. Den var sådär god.
Under tiden som Felix åt låg Östen troget vid hans fötter... (Att plåta en vit bebis tillsammans med en svart hund är nästan omöjligt!)
Sen var det min tur att äta, då fick Felix sitta med vid bordet och snaska på en brödskiva. Det mesta hamnade visserligen inte i magen utan på andra ställen...
Östen låg återigen troget vid hans fötter och väntade på fallande brödbitar. En och annan spark i huvudet fick han stå ut med. När Felix slängde sina leksaker på golvet lyfte han upp dem och la dem till Felix på fotstödet på stolen (där han visserligen inte nådde dem, men ändå)!
Sudden lekte med sin plastkrokodil istället.
Efter lunchen var det hundpromenaddags. Vi startade den i den närliggande parken Mors Hage. Felix somnade direkt, som vanligt.
I Mors Hage finns en av oss välanvänd hundbajstunna.
I nästa park, Kobjersparken, har de nyligen fällt ett träd efter att jag ringt till Parkförvaltningen och tipsat om att det var väldigt dött - och hängde ut över gångstigen...
Där finns också en gammal nedsliten lekplats som mest används av mig att träna "agility" i... Här åker Sudden rutschkana.
Och här sitter han och solar sig på en parkbänk.
På vägen passerade vi förbi en buske med plastremsor i...
... en rosa cykel...
... och ett hus med nån slags häftiga träd utanför.
Så fort vi kommit hem från hundpromenaden fick Felix och jag packa ihop oss för att åka till Eslöv och bada. Det finns ett babysim där med drop in på måndagar. Här sitter Felix i bilen och väntar på sin kompis Tove och hennes pappa Andreas som skulle åka med oss.
En förväntansfull grabb inför badet, iklädd sin badblöja.
Felix trivs som fisken i vattnet, plaskar och "simmar" runt på jakt efter bollar och leksaker.
Ren och fin, väntar bara på att mamma ska bli det också.
Efter badet var han rejält hungrig och tryckte i sig en och en halv banan. Sen fick han leka en stund på golvet med Tove inne i relaxavdelningen innan det var dags att åka hem igen.
På kvällen var det agility för Sudden. Han har blivit så jäkla snabb så jag har inte en chans att följa med honom! Jag har dock inga bilder därifrån, hade fullt upp med Sudden istället...
Jag väcktes 7.19 av Felix (en sovmorgon, alltså), gick upp och tog hand om mina och hans morgonbestyr. Fredrik tog hundarnas morgonpromenad. Strax efter 9 knoppade Felix in igen och sov till 11.15. Så här ser en nyvaknad och utvilad liten kille ut:
Så var det dags för Felix lunch, idag bestående av hemmagjord broccolipuré. Den var sådär god.
Under tiden som Felix åt låg Östen troget vid hans fötter... (Att plåta en vit bebis tillsammans med en svart hund är nästan omöjligt!)
Sen var det min tur att äta, då fick Felix sitta med vid bordet och snaska på en brödskiva. Det mesta hamnade visserligen inte i magen utan på andra ställen...
Östen låg återigen troget vid hans fötter och väntade på fallande brödbitar. En och annan spark i huvudet fick han stå ut med. När Felix slängde sina leksaker på golvet lyfte han upp dem och la dem till Felix på fotstödet på stolen (där han visserligen inte nådde dem, men ändå)!
Sudden lekte med sin plastkrokodil istället.
Efter lunchen var det hundpromenaddags. Vi startade den i den närliggande parken Mors Hage. Felix somnade direkt, som vanligt.
I Mors Hage finns en av oss välanvänd hundbajstunna.
I nästa park, Kobjersparken, har de nyligen fällt ett träd efter att jag ringt till Parkförvaltningen och tipsat om att det var väldigt dött - och hängde ut över gångstigen...
Där finns också en gammal nedsliten lekplats som mest används av mig att träna "agility" i... Här åker Sudden rutschkana.
Och här sitter han och solar sig på en parkbänk.
På vägen passerade vi förbi en buske med plastremsor i...
... en rosa cykel...
... och ett hus med nån slags häftiga träd utanför.
Så fort vi kommit hem från hundpromenaden fick Felix och jag packa ihop oss för att åka till Eslöv och bada. Det finns ett babysim där med drop in på måndagar. Här sitter Felix i bilen och väntar på sin kompis Tove och hennes pappa Andreas som skulle åka med oss.
En förväntansfull grabb inför badet, iklädd sin badblöja.
Felix trivs som fisken i vattnet, plaskar och "simmar" runt på jakt efter bollar och leksaker.
Ren och fin, väntar bara på att mamma ska bli det också.
Efter badet var han rejält hungrig och tryckte i sig en och en halv banan. Sen fick han leka en stund på golvet med Tove inne i relaxavdelningen innan det var dags att åka hem igen.
På kvällen var det agility för Sudden. Han har blivit så jäkla snabb så jag har inte en chans att följa med honom! Jag har dock inga bilder därifrån, hade fullt upp med Sudden istället...
Söndagsträning
Efter en ganska lugn vecka för Pojkarna Vov var det dags för lite extraskoj under söndagen. Flatklubben arrangerade öppen träning i Järavallen på förmiddagen, och eftersom vädret var så fantastiskt fint åkte vi förstås dit! Sudden fick börja med att apportera vilt. Det var länge sedan han tränade ordentligt med vilt, vilket märktes... Han bar sig nämligen förskräckligt illa åt och kissade på en död råka! Så har han aldrig gjort förr och jag hoppas verkligen att det var sista gången också. Efter att han apporterat en and på ett fint sätt bröt jag viltträningen och gick över till dummiesar. Där ställde emellertid stoppsignalen till problem, då han fullkomligt ignorerade den när han var en bit bort! Så jag tog honom åt sidan och motivationstränade bara stoppsignal (det var ju i sanningens namn ganska länge sen vi jobbade på det...), och när jag tyckte att den satt igen så avslutade jag Suddens träningspass.
Istället fick Östen komma ut en sväng. Han hade suttit och laddat i bilen och var verkligen på hugget. Jag la ett par linjetag åt honom och sen ett rejält sök som jag fick bryta när han började gräva gropar istället för att leta dummiesar... Men då var det i alla fall bara en dummy kvar ute. Viltet höll jag honom ifrån eftersom jag inte litar på hur han behandlar det. Fast kanske undervärderar jag honom där? När jag var på väg tillbaka till bilen med honom passade jag på att lägga ett riktigt långt linjetag längs med stigen. Jag skickade honom, han sprang ut och tog dummiesen, vände tillbaka mot mig, sprang en bit - och försvann sen in i skogen bredvid stigen! Puts väck var hunden. Efter sådär en halv minut (kanske var det kortare tid, det känns så länge när man inte ser hunden) dök han upp ur skogen igen - med en råka i munnen! Just densamma som Sudden tidigare kissat på... Denna sprang han hela vägen in till mig med och avlämnade hur snyggt som helst! Ett par ryttare som kom förbi just då fick sig ett rejält skratt, och själv kunde jag ju inte annat än berömma honom för den fina avlämningen. Men sen fick han allt ta sig en sväng ut i skogen igen och leta upp dummien som han lämnat där.
Efter Järavallen fick bushundarna vila upp sig under några timmar, men sen var det dags för rallylydnad. Östen var jätteduktig som vanligt, och efter två veckors tjat var sättandena också raka och fina igen. Jag fick lite nya tips om hur jag skulle få honom att lägga sig från stående på ett korrekt sätt - parkbänksvarianten funkade inte på honom, så nu har vi lite att träna på igen. Den nya metoden går ut på att lägga honom från backande, något som faktiskt funkade ganska bra. Sudden var med på träningen också och fick demonstrera läggande under gång.
Inga nya bilder på grabbarna, men istället ett gäng nya Photoshoppade foton!
Min favoritbild! Marsaxlokk på Malta. Fotografer: Fredrik Miegel och jag själv.
Mer Malta. Denna gång Valetta.
Felix, lite Andy Warhol-inspirerat...
Jag själv, ser förstås lite töntig ut...
Fredrik.
Och förstås Sudden och Östen.
Svensk viltspårschampion, HP, provbäst...
Ja jösses, allt på en gång har Sudden blivit idag!!! Han startade på ordinarie prov i Bassetklubbens regi, för Görel Hilborg i Hörby. Efter ett evinnerligt regnande HELA natten var spåret fullständigt översvämmat, under långa sträckor hade det täckts med en decimeter vatten under natten. Här och var fastnade mina stövlar och jag kunde knappt följa med...
Skulle då det vara ett problem? Icke, inte för Sudden åtminstone! Han spårade KLOCKRENT hela vägen, tog varenda vinkel exakt och följde sträckorna exakt där Görel hade gått. Inte en enda ringning, och inte lurades han av återgången heller. På slutet var han rejält trött, tro det efter att ha klafsat fram i decimeterdjup lera och över stock och sten!
Domare, hund och matte.
Trots att det gått så bra och Görel var idel beröm fick vi sen avvakta några timmar på besked om det blev HP eller ej. Men alldeles nyss ringde kommissarien med beskedet att av 13 startande hundar fick en enda HP - och det var Sudden! Som följaktligen också blev provbäst! Matte är nu, som ni märker, så stolt att hon nästan spricker!
På väg hem från Hörby körde vi (Fredrik och Felix var också med) inom ett konditori och köpte en tårta! Självklart fick hundarna smaka!
Dagen till ära hittade Sudden en hel hjortklöv vid spårslutet!
Som om inte detta var nog av aktiviteter så blev Sudden även mentalbeskriven idag... Egentligen skulle spårprovet ha gått förra helgen, men pga. snö flyttades det till idag. Så plötsligt blev det allt på en gång. Mentalbeskrivningen skedde tidigt på morgonen, spårprovet på eftermiddagen, så det gick! MH:t gick också bra, tycker jag. Men om detta skriver jag mer en annan gång...
Agilitypremiär
Igår kväll började Sudden sin agilitykurs! Det var första gången som han tränade agility under organiserade former, och han var nog lite osäker på vad det var som förväntades av honom. Övningarna handlade mest om att få upp farten och tänka framåt, något som Sudden verkligen behöver. Han kan alla hinder så länge de dyker upp ett och ett, men när det kommer flera efter varandra blir det krångligare... Men han tyckte det hela var väldigt kul, och det är ju huvudsaken!
Östen gick tredje gången på rallylydnaden i lördags. Hittills har alla banor varit ganska enkla för honom, han har ju kontakten och kan rörelserna från vanlig lydnad. De rörelser som inte ingår i tävlingslydnad har jag lärt honom tidigare som konster. Detta innebär dock inte att vi bara kan slappa oss igenom det hela, nä minsann! Vi har nämligen utöver rallylydnadsinstruktören också en instruktör som håller i lite allmänlydnad när vi inte är inne på banan, och hon har satt mig i arbete. Nu har Östen och jag t.ex. i hemläxa att träna på ställande - läggande - ställande. Östen har inte tekniken inne för att bli kvar på exakt samma plats, utan tar sig sakteliga framåt. Så nu gör vi övningen uppe på parkbänkar, precis intill kanten, så att det inte GÅR att komma framåt. Detta fattade Sudden direkt, som också får göra samma sak, men Östen har kommit på att man kan hasa sig bakåt med rumpan istället... Ja, det är lite svårt att riktigt förklara här, men han gör alltså fortfarande INTE som det var tänkt. Vi ska också träna på rakare sättanden under fotgång, de har blivit lite sneda med tiden. Det gör i och för sig inget på rallylydnaden om de är sneda, men helhetsintrycket blir ju ändå bättre om de är raka. Sudden får också hänga med på rallylydnaden, mestadels för att passivitetsträna. Men då och då får han vara med på allmänlydnaden också, något som han behöver minst lika mycket som Östen.
Hundarna har inte blivit så avporträtterade på sistone, men jag har däremot varit ganska flitig i mitt photoshoppande. Så några såna bilder blir det här istället.
Mamma fyller 70.
Om man lägger samman delar av Felix ansikte med delar av Fredriks så blir det såhär... Rätt obehaglig typ, eller hur?
Ännu en variant av ett träd på Kobjer.
Zombie-Sara
Jag fick i uppgift att fixa till ett bröllopsfoto som tagits i motljus. Att bara ljusa upp det funkade inte så bra, så jag tog tillfället i akt att testa lite andra tekniker istället. Det här blev jag ganska nöjd med!
Östen gick tredje gången på rallylydnaden i lördags. Hittills har alla banor varit ganska enkla för honom, han har ju kontakten och kan rörelserna från vanlig lydnad. De rörelser som inte ingår i tävlingslydnad har jag lärt honom tidigare som konster. Detta innebär dock inte att vi bara kan slappa oss igenom det hela, nä minsann! Vi har nämligen utöver rallylydnadsinstruktören också en instruktör som håller i lite allmänlydnad när vi inte är inne på banan, och hon har satt mig i arbete. Nu har Östen och jag t.ex. i hemläxa att träna på ställande - läggande - ställande. Östen har inte tekniken inne för att bli kvar på exakt samma plats, utan tar sig sakteliga framåt. Så nu gör vi övningen uppe på parkbänkar, precis intill kanten, så att det inte GÅR att komma framåt. Detta fattade Sudden direkt, som också får göra samma sak, men Östen har kommit på att man kan hasa sig bakåt med rumpan istället... Ja, det är lite svårt att riktigt förklara här, men han gör alltså fortfarande INTE som det var tänkt. Vi ska också träna på rakare sättanden under fotgång, de har blivit lite sneda med tiden. Det gör i och för sig inget på rallylydnaden om de är sneda, men helhetsintrycket blir ju ändå bättre om de är raka. Sudden får också hänga med på rallylydnaden, mestadels för att passivitetsträna. Men då och då får han vara med på allmänlydnaden också, något som han behöver minst lika mycket som Östen.
Hundarna har inte blivit så avporträtterade på sistone, men jag har däremot varit ganska flitig i mitt photoshoppande. Så några såna bilder blir det här istället.
Mamma fyller 70.
Om man lägger samman delar av Felix ansikte med delar av Fredriks så blir det såhär... Rätt obehaglig typ, eller hur?
Ännu en variant av ett träd på Kobjer.
Zombie-Sara
Jag fick i uppgift att fixa till ett bröllopsfoto som tagits i motljus. Att bara ljusa upp det funkade inte så bra, så jag tog tillfället i akt att testa lite andra tekniker istället. Det här blev jag ganska nöjd med!
Felix på tjejbesök
Igår var Felix med föräldrar inbjudna på lite fika hos hans kompis Tove! Vi gick i samma föräldragrupp som Toves föräldrar, Anki och Andreas, och träffas fortfarande en eller ett par gånger i veckan tillsammans med ytterligare några föräldrar med barn. Tove är fem dagar äldre än Felix. Igår bjöds det härlig nybakad äpplekaka till oss och närkontakt med Tove för Felix.
När vi kom sov Tove. Då passade Felix på att vänslas lite med mamma. Sällan har jag blivit så mycket flåsad i örat och attackpussad som jag blivit de senaste veckorna av min son...
När Tove vaknade fick hon på ett bryskt sätt känna hur det kan vara att umgås med pojkar. Felix tog ett rejält tag i hennes hår med båda händerna, och lyckades tvinna in fingrarna ordentligt innan vi fick isär barnen...
Det var inte alls skönt, tyckte Tove - föga förvånande. Notera dock Felix belåtna min.
Efter att ha försonats igen kunde de sitta såhär fint bredvid varandra i soffan.
Felix verkade mycket nöjd med besöket...
När vi kom sov Tove. Då passade Felix på att vänslas lite med mamma. Sällan har jag blivit så mycket flåsad i örat och attackpussad som jag blivit de senaste veckorna av min son...
När Tove vaknade fick hon på ett bryskt sätt känna hur det kan vara att umgås med pojkar. Felix tog ett rejält tag i hennes hår med båda händerna, och lyckades tvinna in fingrarna ordentligt innan vi fick isär barnen...
Det var inte alls skönt, tyckte Tove - föga förvånande. Notera dock Felix belåtna min.
Efter att ha försonats igen kunde de sitta såhär fint bredvid varandra i soffan.
Felix verkade mycket nöjd med besöket...
Glad påsk
Lite bilder...
Har inte så mycket att skriva om idag, så jag tänkte hålla mig till att visa lite bilder. Det var länge sen Felix fick vara med, så här kommer några foton på honom från i lördags:
Och så ett par andra bilder där Photoshop har haft ett finger med i spelet. Vi har nu lärt oss ytterligare fräcka funktioner som gör att man ibland känner sig som en trollkarl... De tristaste bilder kan bli SÅ häftiga!
Cool solnedgång.
"Glödande" träd på Kobjer.
Och så ett par andra bilder där Photoshop har haft ett finger med i spelet. Vi har nu lärt oss ytterligare fräcka funktioner som gör att man ibland känner sig som en trollkarl... De tristaste bilder kan bli SÅ häftiga!
Cool solnedgång.
"Glödande" träd på Kobjer.
Dagens eftermiddagspromenad...
... företogs med hela familjen till hundrastgården i Värpinge, där det finns gott om utrymme att röja på. Några bilder från denna "happening" är ju ett måste!
Stilstudie på Östen - kolla benet i marken!
Du kan inte ta mig!
Sudden i galopp.
Matte med sina allrafinaste hundar!
Pojkarna Vov, Östen och Sudden.
Otrimmad Sudden...
... och en likaledes Östen.
Snyggingen Östen börjar bli lite trött.
Stilstudie på Östen - kolla benet i marken!
Du kan inte ta mig!
Sudden i galopp.
Matte med sina allrafinaste hundar!
Pojkarna Vov, Östen och Sudden.
Otrimmad Sudden...
... och en likaledes Östen.
Snyggingen Östen börjar bli lite trött.