Viltspår och ont i ögat
Igår kväll åkte jag och hundarna ut till Revingehed för att träffa Anne och hennes ridgeback Liam. Planen var att viltspåra, för första gången för Liam och för nästa första för Sudden. Östen har viltspårat mycket men har en hastighet och iver som inte riktigt är förenligt med viltspårsreglementet... Men självklart skulle även han få ett spår också. Vi träffades vid en liten dunge som Anne hade valt ut, som dock visade sig hysa stora mängder nässlor! På sina ställen var de något färre, så där fick vi dra spåren. Östens spår gick halva i skogen och halva utanför, annars hade inte skogen räckt till.
"Småkillarna" fick vars två spår, ett kort och ganska rakt och ett lite längre med vinkel i. Båda två löste sina uppgifter riktigt bra! Jag var väldigt nöjd med Sudden som gick fint i kärnan och med ett hyfsat tempo. Vinklarna löste han helt utan problem. Han tycker dock att klöven är lite läskig, men bar den i alla fall lite grann (matte har full förståelse, klöven är skitäcklig efter alla turer in och ut ur frysen!!!). Östen kastade sig ut i sitt spår - sin vana trogen - med största engagemang och fart, för att sen bara öka... Inne i skogen gick det bra, men när vi kom utanför - där vinden också försvårade saker och ting - blev det mycket förvirrat! Han for än hit, än dit, och glömde allt som oftast att använda näsan... När vi till slut närmade oss slutet slog det mig: jag hade ju glömt lägga ut klöven till honom!!! Den låg nämligen i Suddens spår, som han strax skulle gå... Smart, Sara! Östen blev tämligen besviken när han fick nöja sig med gammalt hundgodis istället.
Efter spårningen körde jag en bit bort och släppte dem en liten stund så de fick göra sina behov, springa lite och svalka sig i en bäck. Gräset är högt på heden nu, och fullt med gräsfrön, vilket hundarna får i pälsen och ögonen. Som vanligt när jag kom hem kollade jag ögonen, men tydligen missade jag nåt på Sudden. När han vaknade i morse var nämligen vänsterögat geggigt, rött och hängde. Uppenbarligen gjorde det lite ont också, för han kliade med tassen. Jag spolade ur det så gott jag kunde med ögonrens, sen ringde jag Dalbyveterinären och bokade tid. Fredrik åkte in med honom någon timme senare, och efter att ha bedövat ögat och letat långt in under alla ögonlock hittade veterinären ett gräsfrö. Som tur var hade inte hornhinnan skadats, så när gräsfröet väl var borta såg ögat fint ut igen! Tur det, för jag hann just börja oroa mig för att bli tvungen att avboka jaktkursen som vi ska på i morgon...
"Småkillarna" fick vars två spår, ett kort och ganska rakt och ett lite längre med vinkel i. Båda två löste sina uppgifter riktigt bra! Jag var väldigt nöjd med Sudden som gick fint i kärnan och med ett hyfsat tempo. Vinklarna löste han helt utan problem. Han tycker dock att klöven är lite läskig, men bar den i alla fall lite grann (matte har full förståelse, klöven är skitäcklig efter alla turer in och ut ur frysen!!!). Östen kastade sig ut i sitt spår - sin vana trogen - med största engagemang och fart, för att sen bara öka... Inne i skogen gick det bra, men när vi kom utanför - där vinden också försvårade saker och ting - blev det mycket förvirrat! Han for än hit, än dit, och glömde allt som oftast att använda näsan... När vi till slut närmade oss slutet slog det mig: jag hade ju glömt lägga ut klöven till honom!!! Den låg nämligen i Suddens spår, som han strax skulle gå... Smart, Sara! Östen blev tämligen besviken när han fick nöja sig med gammalt hundgodis istället.
Efter spårningen körde jag en bit bort och släppte dem en liten stund så de fick göra sina behov, springa lite och svalka sig i en bäck. Gräset är högt på heden nu, och fullt med gräsfrön, vilket hundarna får i pälsen och ögonen. Som vanligt när jag kom hem kollade jag ögonen, men tydligen missade jag nåt på Sudden. När han vaknade i morse var nämligen vänsterögat geggigt, rött och hängde. Uppenbarligen gjorde det lite ont också, för han kliade med tassen. Jag spolade ur det så gott jag kunde med ögonrens, sen ringde jag Dalbyveterinären och bokade tid. Fredrik åkte in med honom någon timme senare, och efter att ha bedövat ögat och letat långt in under alla ögonlock hittade veterinären ett gräsfrö. Som tur var hade inte hornhinnan skadats, så när gräsfröet väl var borta såg ögat fint ut igen! Tur det, för jag hann just börja oroa mig för att bli tvungen att avboka jaktkursen som vi ska på i morgon...
Midsommarpromenad på Revingehed
GLAD MIDSOMMAR ALLIHOP!
Här är lite bilder från dagens promenad på ett blött Revingehed...
Full fart framåt på Pojkarna Vov!
Sudden in action.
Sudden har inte alls tid att posera...
Tjoho, måste skynda mig till brorsan! Sudden.
Två trötta - men lyckliga - hundar inför hemfärden. Sudden t.v., Östen t.h.
Här är lite bilder från dagens promenad på ett blött Revingehed...
Full fart framåt på Pojkarna Vov!
Sudden in action.
Sudden har inte alls tid att posera...
Tjoho, måste skynda mig till brorsan! Sudden.
Två trötta - men lyckliga - hundar inför hemfärden. Sudden t.v., Östen t.h.
Sommarträning
Är just hemkommen från lite vatten- och annan apporteringsträning i Tvedöra. Var där med båda hundarna tillsammans med Eva och hennes tollare Xon. Sudden och Xon fick börja med sina övningar, sen var det en laddad Östens tur. Alla hundarna skötte sig jättebra, även om Östen förstås var tvungen att ta ett litet inledande ärevarv i full fart innan han kunde fokusera på arbetet... Jag tog med kameran för att dokumentera träningen, men glömde givetvis bort att plåta Sudden och Xon. Men Östen blev det i alla fall några bilder på!
Det är KUL att vattenapportera!
Så söt och oskyldig man kan se ut...
Snyggingen poserar med Tvedörasjön i bakgrunden!
Även igår var vi iväg och tränade lite organiserat, då ända borta i Bollerup där det finns ett jättefint stenbrott med tillhörande mark runt om. Utöver oss var det Kia och Zac med Coffe och 5 månader gamla Bigglos (som mina tokhundar inledde med att springa över så att han stukade benet...) samt Sandra med Essie. Det verkar nu som att poletten har trillat ner hos Sudden om att man inte får skaka sig på väg upp från vattnet! (Synd bara att han gjorde det ändå på workingtestet...)
Det är KUL att vattenapportera!
Så söt och oskyldig man kan se ut...
Snyggingen poserar med Tvedörasjön i bakgrunden!
Även igår var vi iväg och tränade lite organiserat, då ända borta i Bollerup där det finns ett jättefint stenbrott med tillhörande mark runt om. Utöver oss var det Kia och Zac med Coffe och 5 månader gamla Bigglos (som mina tokhundar inledde med att springa över så att han stukade benet...) samt Sandra med Essie. Det verkar nu som att poletten har trillat ner hos Sudden om att man inte får skaka sig på väg upp från vattnet! (Synd bara att han gjorde det ändå på workingtestet...)
Lugn vecka
Förra helgen blev det inte mycket gjort på grund av solen, nu är det istället regnet som hindrar... Att det inte kan vara lite mittemellan istället? Just nu ligger båda hundarna och sover intill soffan på bottenvåningen, där jag också satt nyss. Som tur är blir inte heller de så sugna på att gå ut i sånt här väder.
Även under veckan som har gått har hundarna tagit det ganska lugnt. För min del har jag varit på ett par studentfester, ett årsmöte i boxningsklubben (Lunds boxningssällskap) och därtill har jag varit "barnvakt" åt mina systersöner. Det roligaste som Östen och Sudden har gjort är att gå (eller rättare sagt springa) på promenader på Revingehed. Vi tog en runda i onsdags och en till på torsdagen. Det är verkligen inte många sekunder sammanlagt som grabbarna står stilla. Snarare far dom fram och tillbaka i galopp (Sudden först, sen Östen), ner i åar, in i buskage, upp på kullar och om de har tur också efter harar... Efter 45-50 minuters promenad är de tämligen slut i såväl kropp som knopp!
Östen har också fått gå ett par kortare spår här på Kobjer. Tre-fyra vinklar, lite godis för att bromsa och fem pinnar att hitta. Det gillar han skarpt! Båda gångerna kom en liten wachtel-tik framspringande till oss och hängde på en stund i spåret - vilket dock inte störde Östen det minsta. SÅ kul är det att spåra! Sudden har också gått ett spår, med lite mindre lyckat resultat. Inte förrän efter halva spåret verkade han förstå att det fanns en systematik i hur godiset på marken var placerat (nämligen i spåret) utan han gick planlöst omkring och blev lika förvånad varje gång han stötte på en godisbit! Suck... Betydligt bättre är han (som tur är) på jaktbiten, där han istället har fått jobba lite med sök och dirigeringar i parkerna runtom på Kobjer.
I onsdags var Sudden med om en (ur hans perspektiv) mycket märklig händelse då han och jag åkte till Dalbyveterinären. Istället för att få sprutor, ta blodprov eller göra nåt annat läskigt fick han äta en hel hög med köttbullar! Och sen åkte vi hem igen... Det var förstås avmaskning det handlade om, mot rävens dvärgbandmask, som ska ske efter en Danmarksresa och inför ögonen på en djursjukvårdare.
I brist på annat serveras här lite ögongodis i form av ett par bilder på Östen från när han var en sisådär 6 veckor gammal...
Mattes lille apportör...
Så varmt...
Östen och jag skulle egentligen på rallylydnadstävling i Eslöv idag. Av det blev dock intet. Kunde inte försvara för mig själv att släpa iväg honom i den här hettan, utan att veta vilka möjligheter till svalkande som finns på tävlingsplatsen. Östen är extremt värmekänslig, betydligt mer än Sudden, så antagligen hade jag inte heller fått någon kontakt med honom inne på banan.
Istället blev det ytterligare en lugn dag här hemma, där hundarna mest ligger i skuggan och flåsar. Själv har jag (med viss möda) tagit itu med att rensa ogräs mellan plattorna på vår altan.
Östen pustar ut under köksbordet efter en eftermiddagspromenad med husse på 10 minuter.
Husse och Sudden ligger i sängen och äter/tigger glass framför tennisen på tv.
Istället blev det ytterligare en lugn dag här hemma, där hundarna mest ligger i skuggan och flåsar. Själv har jag (med viss möda) tagit itu med att rensa ogräs mellan plattorna på vår altan.
Östen pustar ut under köksbordet efter en eftermiddagspromenad med husse på 10 minuter.
Husse och Sudden ligger i sängen och äter/tigger glass framför tennisen på tv.
Workingtest
På nationaldagen varje år anordnar labbeklubben i Skåne workingtest! I år startade jag med Sudden, båda var vi debutanter på denna typ av tillställning. 35 hundar av olika retrieverslag deltog, bland annat 16 flattar. Vann gjorde en golden, följd av en tollare, en labbe och en flatte (Vilda med Ing-Marie Wiberg). Vi kom på 18:e plats, dvs. så mycket i mitten det bara är möjligt att komma! Vi fick 45 poäng av maximalt 80. Såhär fördelade de sig:
Station 1, långmarkering: 12 poäng
En jättesvår markering uppför en backe med midjehögt gräs. Särskilt svår var den i början då gräset inte hunnit tryckas till av hundarna. Vi startade som nummer tre, efter att både ettan och tvåan gått bet på uppgiften. Sudden gick direkt tillräckligt långt ut men fick jobba en hel del för att hitta dummyn. Låg dock i ordentligt och kom till slut hem med den. Fick mycket beröm för jobbet, poängavdragen (man kunde få max 20 per station) berodde på ett ganska uselt fotgående... Lite onödigt förstås.
Station 2, vattenmarkering: 15 poäng
En enkel markering på öppet och stilla vatten. Det var långgrunt men de fick i alla fall ta några simtag. Sudden hämtade in dummyn snyggt och prydligt, ända tills han var en meter ifrån mig. Då la han ner den och skakade sig... Sen tog han upp den igen (lite motvilligt, den hade hamnat i äckliga alger) och lämnade av den.
Station 3, dirigering: 10 poäng
Först en kort enkelmarkering i högt gräs, sen ett linjetag åt andra hållet. Markeringen spikade Sudden snyggt, det var där vi fick de tio poängen. På linjetaget började det bra, han gick rakt bort till dummyn - men fortsatte sen förbi den utan att koppla på näsan... Sen följde en stunds dirigerade åt alla håll och kanter där jag åtminstone får vara nöjd med att han följde mina tecken ganska bra. Ytterligare en gång fick jag honom till dummyn, men inte heller då hittade han den. Till slut bad domaren mig att kalla in istället.
Station 4, sök: 8 poäng
En relativt liten sökruta på fält med högt gräs. Där ute låg 10 dummiesar. På tre minuter skulle man få in så många som möjligt, och man fick två poäng per dummy. Möjlighet fanns att få bonuspoäng om det var väldigt bra, eller avdrag för missar. Sudden hann få in fyra stycken (de flesta fick in mellan 4 och 6), och fick alltså behålla alla poängen. Det blev lite stressigt och ingen tid att sätta hunden mellan varje skick. Vi förlorade tid på att Sudden hittade en kissfläck att undersöka och det tog en stund innan jag var säker på att det inte var en dummy som låg där. Vid det här laget hade det blivit rätt varmt och Sudden började bli trött. Han visade sin orutin genom att söka på redan avsökt område istället för att ta ny terräng.
Det var roligt med workingtest och jag fick förstås blodad tand! Får väl se om jag hinner/har möjlighet att gå på fler i år... Många berättar dock uppmuntrande om hur små spädbarn fått hänga med på både jaktprov och praktisk jakt, så det verkar väl inte helt omöjligt att man skulle kunna hålla på åtminstone lite i höst ändå... ;-)
Station 1, långmarkering: 12 poäng
En jättesvår markering uppför en backe med midjehögt gräs. Särskilt svår var den i början då gräset inte hunnit tryckas till av hundarna. Vi startade som nummer tre, efter att både ettan och tvåan gått bet på uppgiften. Sudden gick direkt tillräckligt långt ut men fick jobba en hel del för att hitta dummyn. Låg dock i ordentligt och kom till slut hem med den. Fick mycket beröm för jobbet, poängavdragen (man kunde få max 20 per station) berodde på ett ganska uselt fotgående... Lite onödigt förstås.
Station 2, vattenmarkering: 15 poäng
En enkel markering på öppet och stilla vatten. Det var långgrunt men de fick i alla fall ta några simtag. Sudden hämtade in dummyn snyggt och prydligt, ända tills han var en meter ifrån mig. Då la han ner den och skakade sig... Sen tog han upp den igen (lite motvilligt, den hade hamnat i äckliga alger) och lämnade av den.
Station 3, dirigering: 10 poäng
Först en kort enkelmarkering i högt gräs, sen ett linjetag åt andra hållet. Markeringen spikade Sudden snyggt, det var där vi fick de tio poängen. På linjetaget började det bra, han gick rakt bort till dummyn - men fortsatte sen förbi den utan att koppla på näsan... Sen följde en stunds dirigerade åt alla håll och kanter där jag åtminstone får vara nöjd med att han följde mina tecken ganska bra. Ytterligare en gång fick jag honom till dummyn, men inte heller då hittade han den. Till slut bad domaren mig att kalla in istället.
Station 4, sök: 8 poäng
En relativt liten sökruta på fält med högt gräs. Där ute låg 10 dummiesar. På tre minuter skulle man få in så många som möjligt, och man fick två poäng per dummy. Möjlighet fanns att få bonuspoäng om det var väldigt bra, eller avdrag för missar. Sudden hann få in fyra stycken (de flesta fick in mellan 4 och 6), och fick alltså behålla alla poängen. Det blev lite stressigt och ingen tid att sätta hunden mellan varje skick. Vi förlorade tid på att Sudden hittade en kissfläck att undersöka och det tog en stund innan jag var säker på att det inte var en dummy som låg där. Vid det här laget hade det blivit rätt varmt och Sudden började bli trött. Han visade sin orutin genom att söka på redan avsökt område istället för att ta ny terräng.
Det var roligt med workingtest och jag fick förstås blodad tand! Får väl se om jag hinner/har möjlighet att gå på fler i år... Många berättar dock uppmuntrande om hur små spädbarn fått hänga med på både jaktprov och praktisk jakt, så det verkar väl inte helt omöjligt att man skulle kunna hålla på åtminstone lite i höst ändå... ;-)
Avslutningstävlingar
Det var avslutning på agilityn idag, med poängtävling och lektävling. Jag tog båda hundarna med mig vilket jag först ångrade när Sudden vägrade sitta tyst och stilla uppbunden vid staketet under väntetiderna. Efter en stund fattade han dock grejen och slappnade av fint, både när tillsammans med Östen och ensam. För Sudden blev det en mycket bra miljöträning med alla människor och hundar i rörelse, rop och skällande.
Båda hundarna fick starta i såväl agility- som hoppklass. Sudden har knappt tränat och förstår inte att man ska ta flera hinder efter varandra, men jag tyckte ändå att han var väldigt duktig. I agilityloppet diskade vi oss omedelbart eftersom han valde att ta A-hindret som första hinder (det är ju dödslattjo att klättra) istället för ett vanligt hopphinder... Men sen tog han samtliga kontaktfält och klarade slalomen bra. Även Östen diskade sig efter att jag handlat dåligt (börjar bli lite osmidig och långsam nu - killarna ska ju få en lillebror i september...) och gett otydliga tecken, vilket ledde till att han först sprang förbi ett hinder och sen tog det baklänges.
I hoppklassen var Östen däremot felfri men som vanligt inte bland de snabbaste. En snurr efter ett bakombyte vid en tunnel medförde ett par sekunders extratid, men loppet var annars jättesnyggt. Sudden inledde också fint men hade svårt att hitta in i en tunnel (han förstår ju inte ännu vad "genom" betyder, utan jag måste vara väldigt tydlig och peka) så vi fick fem fel där. Sen fastnade han i ett hopphinder och drog omkull det (inget som skrämmer honom!), fem fel till, innan han slutligen sprang förbi ett hinder och diskade sig (eftersom jag inte ville krångla och gå tillbaka utan hellre premiera farten framåt). Med den lilla agilityträning han har fått var det dock jättebra jobbat!
Efter poängtävlingen hade vi en liten avslutningstävling där vi delades in i två lag om sju hundar. Var och en fick sedan välja en uppgift som de skulle duellera mot en i motståndarlaget med. Östen skulle slicka sig om munnen och Sudden apportera på snabbast tid. Östen krossade sitt motstånd men Sudden var en halv sekund långsammare än labben han tävlade mot... Efter alla sju delmoment stod det fyra lika (det dömdes dött lopp mellan vilka hundar som kunde fånga en godisbit som kastades på långt avstånd), så det blev en utslagstävling. Denna bestod i att hela lagets hundar, en efter en, skulle gå slalom mellan sina mattars och hussars ben. Snabbast lag vann hela tävlingen. Östen inledde mycket snabbt för oss, sen följde en del både långsamma och snabba prestationer innan Sudden skulle avsluta det hela. Efter att ha passerat två gånger mellan mina ben var det tvärstopp! Han ville inte gå igenom fler gånger! Till slut lyckades jag lirka igenom honom ändå, men dessvärre förlorade vi tävlingen... Som tröstpris fick dock alla varsin tuggpinne till hundarna (vinnarhundarna fick två var) och en liter jordgubbar till mattarna och hussarna!
I onsdags var Sudden med på tematräning med vattenmarkering i Roslätt. Närmare tio hundar var med, som fick göra diverse kluriga övningar i vattnet under Björns instruktioner. Svårast var stoppsignalerna, första gången innan de nådde vattnet, andra gången ett par meter ut i vattnet och tredje gången just när de börjat simma (inte på samma apport förstås, utan på tre olika efter varandra). Sudden är ganska duktig på stoppsignaler och klarade de två första gångerna galant. Vid simning har jag aldrig stannat honom tidigare, men med Björns visselassistans funkade det och han vände. Sen tog det dock en liten stund innan han vände tillbaka ut mot apporten på kommandot "ut", och det såg verkligen ut på honom som att han tyckte att jag fick nog allt ta och bestämma mig snart... Trots alla hundar och vattnet var Sudden ganska lugn och tyst. Visst knallade han ett par gånger när det inte var hans tur, men det berodde mest på att jag hade uppmärksamheten på annat håll. Han stannade också så fort jag skrek på honom. Östen fick förstås också komma ut och simma och apportera lite på slutet. Sen fick han briljera lite genom att visa upp sina bästa konster... Vad gör väl det att han inte kan hålla en dummy i munnen utan att bita när han kan gå zick-zack baklänges och spansk skritt?!?!
Båda hundarna fick starta i såväl agility- som hoppklass. Sudden har knappt tränat och förstår inte att man ska ta flera hinder efter varandra, men jag tyckte ändå att han var väldigt duktig. I agilityloppet diskade vi oss omedelbart eftersom han valde att ta A-hindret som första hinder (det är ju dödslattjo att klättra) istället för ett vanligt hopphinder... Men sen tog han samtliga kontaktfält och klarade slalomen bra. Även Östen diskade sig efter att jag handlat dåligt (börjar bli lite osmidig och långsam nu - killarna ska ju få en lillebror i september...) och gett otydliga tecken, vilket ledde till att han först sprang förbi ett hinder och sen tog det baklänges.
I hoppklassen var Östen däremot felfri men som vanligt inte bland de snabbaste. En snurr efter ett bakombyte vid en tunnel medförde ett par sekunders extratid, men loppet var annars jättesnyggt. Sudden inledde också fint men hade svårt att hitta in i en tunnel (han förstår ju inte ännu vad "genom" betyder, utan jag måste vara väldigt tydlig och peka) så vi fick fem fel där. Sen fastnade han i ett hopphinder och drog omkull det (inget som skrämmer honom!), fem fel till, innan han slutligen sprang förbi ett hinder och diskade sig (eftersom jag inte ville krångla och gå tillbaka utan hellre premiera farten framåt). Med den lilla agilityträning han har fått var det dock jättebra jobbat!
Efter poängtävlingen hade vi en liten avslutningstävling där vi delades in i två lag om sju hundar. Var och en fick sedan välja en uppgift som de skulle duellera mot en i motståndarlaget med. Östen skulle slicka sig om munnen och Sudden apportera på snabbast tid. Östen krossade sitt motstånd men Sudden var en halv sekund långsammare än labben han tävlade mot... Efter alla sju delmoment stod det fyra lika (det dömdes dött lopp mellan vilka hundar som kunde fånga en godisbit som kastades på långt avstånd), så det blev en utslagstävling. Denna bestod i att hela lagets hundar, en efter en, skulle gå slalom mellan sina mattars och hussars ben. Snabbast lag vann hela tävlingen. Östen inledde mycket snabbt för oss, sen följde en del både långsamma och snabba prestationer innan Sudden skulle avsluta det hela. Efter att ha passerat två gånger mellan mina ben var det tvärstopp! Han ville inte gå igenom fler gånger! Till slut lyckades jag lirka igenom honom ändå, men dessvärre förlorade vi tävlingen... Som tröstpris fick dock alla varsin tuggpinne till hundarna (vinnarhundarna fick två var) och en liter jordgubbar till mattarna och hussarna!
I onsdags var Sudden med på tematräning med vattenmarkering i Roslätt. Närmare tio hundar var med, som fick göra diverse kluriga övningar i vattnet under Björns instruktioner. Svårast var stoppsignalerna, första gången innan de nådde vattnet, andra gången ett par meter ut i vattnet och tredje gången just när de börjat simma (inte på samma apport förstås, utan på tre olika efter varandra). Sudden är ganska duktig på stoppsignaler och klarade de två första gångerna galant. Vid simning har jag aldrig stannat honom tidigare, men med Björns visselassistans funkade det och han vände. Sen tog det dock en liten stund innan han vände tillbaka ut mot apporten på kommandot "ut", och det såg verkligen ut på honom som att han tyckte att jag fick nog allt ta och bestämma mig snart... Trots alla hundar och vattnet var Sudden ganska lugn och tyst. Visst knallade han ett par gånger när det inte var hans tur, men det berodde mest på att jag hade uppmärksamheten på annat håll. Han stannade också så fort jag skrek på honom. Östen fick förstås också komma ut och simma och apportera lite på slutet. Sen fick han briljera lite genom att visa upp sina bästa konster... Vad gör väl det att han inte kan hålla en dummy i munnen utan att bita när han kan gå zick-zack baklänges och spansk skritt?!?!