Rävskabb???
Sista dagen på jullovet... Det känns lite jobbigt, det har ju varit SÅ skönt att ta det lugnt och ägna mycket tid åt hundarna! Den sista dagen måste ju naturligtvis utnyttjas, så jag stoppade in hundarna i bilen och körde ut på Revinge hed med dem - närmare bestämt till ett mindre skogsparti där det passar alldeles utmärkt att träna markeringar och sök. Efter en kortare gemensam avrastning fick de gå ut en och en för att apportera. Båda fick varsitt sök, Sudden med synligt utlägg och Östen med dolt. Lillkillen börjar jobba riktigt bra tycker jag, han går ut ordentligt och söker i fin fart samt har snabba inlevereringar. Efter fem inplockade dummiesar bröt vi. Östen är ju lite mer rutinerad så han fick som sagt ett dolt utlägg men plockade in alla sex på kort tid.
Utöver söket blev det några markeringar, men eftersom jag var själv och inte är så bra på att kasta så blev de inte särskilt långa. Sudden fick prova dubbelmarkering - vilket han nästan aldrig gjort förr. Positivt var att han kom in och lämnade av den första dummien utan att börja leta efter den andra, negativt var att han sedan fullkomligt hade hunnit glömma var den andra låg! Men det är ju en träningssak. Dessa problem har inte Östen, men jag minns en tid när han for runt i skogen med dummie nummer ett i munnen på jakt efter tvåan...
Linjetagen gick också bra, jag tror att Sudden har börjat fatta vad det innebär. Men jag lägger fortfarande bara ut apporterna synligt till honom.
När båda var färdigtränade fick de åter en gemensam rastning på heden, dvs. det blev ett farligt röjande i full fart och åt alla håll. På heden kan man gräva, plaska i vatten, brottas, jaga varandra - och dessvärre också hitta döda rävar! Den trevliga turen fördunklades av att pojkarna lyckades lokalisera en död räv som låg bakom ett träd. Innan jag hann se vad det var och kalla in dem hade åtminstone Östen varit framme och tagit en grundligare titt på räven. Den såg ganska nydöd ut och verkade vara i hyfsat skick, men nu följer förstås några veckor av noggranna kollar så att hundarna inte har smittats av rävskabb! Måste läsa in mig på rävskabb, jag vet bara att det är smittsamt och jobbigt att bli av med - men hur lång "inkubationstid" är det? När kan man börja slappna av igen och träffa andra hundar?
Sudden i sitt favorittillstånd - blöt och lycklig på Revinge hed.
Utöver söket blev det några markeringar, men eftersom jag var själv och inte är så bra på att kasta så blev de inte särskilt långa. Sudden fick prova dubbelmarkering - vilket han nästan aldrig gjort förr. Positivt var att han kom in och lämnade av den första dummien utan att börja leta efter den andra, negativt var att han sedan fullkomligt hade hunnit glömma var den andra låg! Men det är ju en träningssak. Dessa problem har inte Östen, men jag minns en tid när han for runt i skogen med dummie nummer ett i munnen på jakt efter tvåan...
Linjetagen gick också bra, jag tror att Sudden har börjat fatta vad det innebär. Men jag lägger fortfarande bara ut apporterna synligt till honom.
När båda var färdigtränade fick de åter en gemensam rastning på heden, dvs. det blev ett farligt röjande i full fart och åt alla håll. På heden kan man gräva, plaska i vatten, brottas, jaga varandra - och dessvärre också hitta döda rävar! Den trevliga turen fördunklades av att pojkarna lyckades lokalisera en död räv som låg bakom ett träd. Innan jag hann se vad det var och kalla in dem hade åtminstone Östen varit framme och tagit en grundligare titt på räven. Den såg ganska nydöd ut och verkade vara i hyfsat skick, men nu följer förstås några veckor av noggranna kollar så att hundarna inte har smittats av rävskabb! Måste läsa in mig på rävskabb, jag vet bara att det är smittsamt och jobbigt att bli av med - men hur lång "inkubationstid" är det? När kan man börja slappna av igen och träffa andra hundar?
Sudden i sitt favorittillstånd - blöt och lycklig på Revinge hed.
Kommentarer
Trackback