På den inledande landmarkeringen blev det ett sök innan duvan hittades och kunde bärgas. Vet inte riktigt varför, för den var egentligen inte särskilt svår. Andra landmarkeringen gjorde Sudden bättre, men kontrade då med att släppa duvan framför mig. Vattenmarkeringen gick det likadant med. På söket hittade han snabbt en and som han apporterade in. Sen ratade han en duva för att istället ta sig ett bad... Därefter fastnade han vid en kanin, som han först lyfte men sen ångrade sig och la ner igen. Då bröt jag och gick ut och såg till att han plockade upp kaninen och kom in med den. Domaren var snäll och berättade var den andra kaninen låg, så jag kunde ta ut Sudden dit och låta honom apportera in även den.
Sammantaget var det alltså ganska svårt att hitta ljusglimtar i vår "prestation", men om man ändå ska försöka hitta någon så var det väl att han denna gång - till slut - tog båda kaninerna. Och att han satt lugnt och fint och väntade på kommandon samt att han var väl "i hand" hela tiden. Felen skyller jag på bristande viltvana, och då är det alltså mig själv jag har att skylla. Som vanligt.
Om Suddens och min tävlingsdag inte var riktigt lika lyckad som Carolina Klyfts, så var den desto trevligare ur socialt hänseende. Kia följde med som sällskap och stöd (även om hon tidigt deklarerade att hon inte tänkte ställa upp som barnmorska i mån av behov ;-)) och på plats träffade vi en massa andra trevliga förare och hundar från Sverige och Danmark. Jag gillar stämningen på jaktproven, som oftast är avslappnad samtidigt som det finns gott om tid för småprat!
Nu blir det i alla fall ett uppehåll vad gäller jaktprov och workingtests för Suddens del. Och så snart Björns kurs är slut blir det uppehåll även i jaktträningen. Under en period - oklart hur lång, men åtminstone året ut - kommer vi sen bara att träna på såna där "småsaker" som man annars kanske inte hinner med, t.ex. stoppsignaler, "klockan" för dirigeringar och snabba upptag av vilt. Jag kommer alltså att plocka ut moment och träna separat på dem, men inte lägga ihop dem till "riktiga" övningar som stora sök, markeringar eller dirigeringar i "skarpt läge". Så hoppas jag att den lille skrutten har såväl utvecklats som stabiliserats till våren, så att det kan bli dags att ta nya tag!
12