Pojkarna Vov

Sudden och jag har (äntligen!) börjat på kurs hos Björn igen! Det har varit ett uppehåll nu under ett par månader, och Björn tyckte nog att han var klar med oss i vår grupp, men jag lyckades tjata mig till en omgång till... Förutom Sudden och jag är det ytterligare två (Arne och Ann-Britt) från våra tidigare kurser, och därtill fyra "nya" mattar plus hundar (de flesta har gått andra kurser för Björn).

Eftersom Sudden har varit lite oengagerad i jaktträningen på sistone var jag lite orolig för hur det skulle gå. Det hade jag dock INTE behövt vara! I samma ögonblick som han insåg att vi hade kommit hem igen till världens roligaste lekfarbror (Sudden skulle gärna flytta dit på studs, han var till och med på väg in i en av hundgårdarna istället för att följa med mig till bilen efter träningen...) blev han vild av lycka. Dessvärre innebar det mer pip än vanligt i början av passet, och jag hoppas verkligen att det lägger sig igen. Med tindrande ögon följde han allt som Björn gjorde och sa, och gjorde också sitt bästa för att imponera på honom.

Den första övningen var en lång markering med dolt nedslag i svår terräng. Jag började med att berätta för Björn att Sudden har tappat lite självförtroende när det gäller markeringar, och att han kanske därför skulle behöva lite mer stöd av honom. Av detta dåliga självförtroende syntes dock intet. Han for ut som en skottspole, missade markeringen först, drog några rejäla rundor men hittade den på andra försöket. Kanske inte så snyggt markerat, men det som gladde mig var att han hade både vilja och tempo, samt att han inte sökte stöd hos mig som han ibland gjort på sistone.

Därefter blev det en sökövning i varierad terräng, med en hel del vatten och snår. Tio dummiesar låg ute och vi jobbade två och två. Om möjligt skulle vi skicka båda hundarna samtidigt. Sökrutan visade sig vara svår, och till och med rutinerade hundar hade problem. Sudden och Teetoo var sist ut, och hade förstås hunnit ladda en del. Sudden låg i som en liten myra och plockade in fem dummiesar, Teetoo fick in fyra. Därmed fick vi in flest! Båda hundarna chansade (hoppades) kanske lite väl mycket på att dummiesarna skulle ligga i vattnet, för det hördes en väldans massa plaskande hela tiden... När vi släppte dem ihop gick det först bra, men sen fick Sudden för sig att de kunde leka i vattnet tillsammans istället. Så några fler gemensamma sök blev det inte!

Nere på ängen körde vi sen lite stadgeträning med walk-up, samt linjetag med läbbiga duvor. Detta fixade Sudden fint, förutom att han var väl hård i munnen... Små dummiesar är inte alls hans melodi, för dom kan han tugga på under inlevereringen. Istället gäller att ju större desto bättre.

Nu har vi fem gånger träning framför oss, med slutdatum den 11 september. Jag hoppas verkligen att vi kan vara med på alla, beräknad förlossning är ju den 25 september... Men jag ska nog försöka knipa!!


Det är alltid mysigt att bada, oavsett om vattnet är rent eller inte...

Östen har varit lite krasslig ett par dagar sen vi kom hem från Göteborg, han har kräkts upp maten såväl i sin säng, i vår säng som i trädgården. Jag tror att han fått med sig nån bakterie, möjligen från ett läskigt kärr som han envisades med att svalka sig i. Igår blev det bara kokt ris för hans del, och nu har han inte kräkts sen i måndags så jag hoppas det är över. Riset har verkligen uppskattats, och jag tror nog att om Östen fick bestämma så skulle han alltid vara lite känslig i magen...