Viltspår
Guinness var först ut, och verkade äntligen vara tillbaka i gammal god form! Härligt, och med några fler självförtroendestärkande spår för honom och Lena lär de snart vara klara för att ge sig ut i öppen klass.
Suddens spår låg i drygt två timmar, och förutom ett snurr i en vinkel som förorsakade en tämligen intrasslad hund och likaledes omkullvält träd, gick det riktigt fint. Själv fick jag träna på att bara följa hunden och inte mina egna uppfattningar om var spåret skulle gå eftersom jag inte var helt på det klara med hur och var Kia snitslat.
Östen var dock, tillsammans med Guinness, dagens stora utropstecken! Även hans spår låg i två timmar och han gick bättre än nånsin. Näsan var i backen nästan hela tiden, han följde spårkärnan för det mesta utan att flacka och då och då var tempot till och med ganska behagligt! Han trasslade inte ens in sig i träden. Ska fortsätta lägga egna spår till honom så kanske, kanske kan han få gå ett anlagstest i höst...
Knappt hade vi hunnit hem förrän vår granne Ulla ringde och undrade om vi ville hänga med på "myrrenad", dvs. hundpromenad tillsammans med dem och deras malle Myrra. Självklart ville vi det, så vid sjutiden tog jag Sudden på en entimmesrunda med dem och sedan Östen på fyrtio egna minuter. Eftersom Fredrik var trött på kvällen tog jag även nattrundan. Märkligt nog bekymrar sig min omgivning mer för alla dessa promenader och träningar (med tanke på magen) än för den verkliga prövningen i livet - att sova! För vad är väl två galna flattefnattar mot en natt med obekväm klumpmage och domnande händer?
Lycka till på anlagsprovet nästa vecka!
Jag tror att det är bara bra att du är aktiv, lika bra att vänjas redan i magen att man har en aktiv mamma! För känner jag dig rätt kommer en liten inte hindra dig från att träna hund framöver... eller?
Hej
Hur gick det med batteriet.Var det ett vanligt eller?
Kia
Vi får träna lite tillsammans ibland så kan vi samtidigt hjälpas åt att vagga vagn. Man hinner, men man orkar inget mer sen. Städningen kan mannen ta!
Nu har ju Östen klart och tydligt talat om för dig att han minsann inte nöjer sig med några avlagda redan använda spår!! hen vill ju ha egna jue:)
Vad härligt att det gick så bra med båda hundarna.
Kramkram
Lycka till med spårandet...det är jätte kul, har precis varit ute i regnet och lagt ett långt spår till Tessie som vi ska gå ikväll INNAN middagen för annars orkar vi inte. Hoppas vi ses på Bruks längre fram.
Nu blir jag & Meia lite avundsjuka på er som kan träna en massa viltspår. Tror inte att folk uppskattar om jag gömmer klövar här och var i parkerna. Däremot är jag inte avundsjuk på magen och de avdomnade händerna, sånt har jag fått nog av för ett tag framöver :)
Hejsan svejsan! Nu har vi Helene & Wallander äntligen oxå hittat till eran blogg. Vi är ganska nya i flattevärlden och har mycket mycket att lära. Jätte trevligt att läsa alla inlägg/kommentarer (vilket gjorts under denna höstruskskväll). Kul oxå att läsa om Guinness & Lena (våra bästisar) att dom sköter sig så bra när ni är ute och tränar
tillsammans. LYCKA TILL med er nya familjemedlem (som kanske nu har anlänt)!
Va, känner ni Sigge Z? Han är "the King of Magistratsparken" och en av mina bästa kompisar. Honom muckar man inte med, det är inte lönt. Han är en sån kille som bara är hundflockledare utan att behöva visa någon som helst aggressivitet. Det är Sigge, Wallander och jag som utgör M-parkens flatte-power. Det är kul att ha några riktigt bra killkompisar. Där finns två svarta flattetikar också men de fjäskar vi bara för.
Nja, känner och känner är kanske att ta i. Men vi har träffats i samband med någon träning och våra mattar har setts vid ett jaktprov, och då upptäckte dom att Sigge och jag var på pricken lika gamla! En sån som Sigge skulle jag också vilja vara, men jag är lite för osäker för det. Det är bara Sudden som på riktigt har fattat att det är jag som är Kungen av Kobjer! (Och du må tro att han skryter om det för sina polare!)