Pojkarna Vov

Det blev en liten skogsträff för Lena, mig och hundarna idag. Vi trotsade stormvarningarna och begav oss till vårt favoritställe i Vomb för rastning och en smula träning. Idag orkade vi inte lägga några spår, utan lät mest hundarna springa och leka med varandra samt träna apportering och stadga.

Efter att Sudden och Guinness återigen rök ihop (efter att först ha haft det jätteroligt en lång stund...) förra helgen, undvek vi den konstellationen nu. Så först gick vi en promenad med Östen och Sudden, sedan med Östen och Guinness. De två senare går hur bra ihop som helst, men så är det väl också så självklart vem som är högst i rang att det inte alls ifrågasätts.

Så blev det lite stadgeträning för Guinness, som gick riktigt bra till slut. Lena och Guinness gick rakt över dummiesar och gjorde inkallningar mellan dem, hur snyggt som helst! Sudden fick också en portion stadga, och därefter ett sökfält som han löste ganska fint. Han har börjat använda hjärnan lite mer nu i söket och letar inte automatiskt där han förra gången hittade en dummy. Östen, som efter sina promenader var ganska trött, fick en dubbelmarkering och ett litet närsök. Dessvärre råkade jag lämna kvar hans koppel i skogen - typiskt nog kom jag inte på det förrän jag redan var hemma.

Under tiden vi roade oss i skogen gick Fredrik och Felix hem till ett par kompisar och hälsade på. Jag anslöt dit på väg hem från Vomb, och hann bli dyblöt på den korta promenaden från bilen till huset...


I väntan på mamma med skafferiet äter Felix på sin "nuse" istället.


Kompis Adrian.


Felix börjar bli hungrig på riktigt...

Bilderna från hundträningar låter vänta på sig. Den fina kameran är nämligen inte byggd för regn och rusk, så än så länge har hundarna bara avporträtterats inomhus. Men vänta bara...

Hej på er, allihop! Tänkte att ni kanske undrar vad jag har för mig nuförtiden.


Tja, ganska mycket tid går åt till att sova förstås.


Jag undrar varför man måste göra det när det finns så mycket spännande att upptäcka.


Tjejer till exempel! En annan känner ju en hel skock med jämngamla redan!


Oj, oj, oj, vänta bara tills jag blir större och kan gå själv!

Vår egna Black Beauty, Östen:



Idag blir det kul för hundarna (hoppas jag)! Vi planerar att åka ut på Revingehed och apportera. Dessvärre lär det inte komma några bildbevis från denna träning, eftersom Fredrik och Felix stannar hemma - och jag vågar definitivt inte ge mig ut ensam med Fredriks nya fina kamera (och frågan är väl därtill om jag hade fått det...).

Nedan en liten bildsvit från Felix senaste bad. Han hyser, som synes, tämligen ambivalenta känslor inför att bli blöt och ren...

Efter att ha sett hur mycket bättre bilder en kompis till oss tar på Felix med sin systemkamera än vad vi gör med våra små kompaktkameror, bestämde Fredrik sig för att införskaffa lämplig utrustning för att kunna plåta Felix och hundarna in action också. I förrgår kom den nya kameran, och här är några bildbevis på att det inte bara var fotograferna det var fel på innan...


Skräckkatten Albin!


Felix, den store fotomodellen...





Hundarna är alltid svåra att plåta, med tanke på färgen (nästa gång får det kanske bli en brun flat istället?). Än har det bara blivit några inomhusbilder, men vi ser fram emot att kunna ta bilder på träningar när hundarna rör sig! Så fler och bättre bilder lär följa så småningom...


Sudden i vila.


Östen öppnar juicepaket med godispinne i.

Det har inte blivit så mycket bloggat på sistone. Trots att jag är mammaledig tycker jag inte att jag hinner med nånting! Inte vet jag vad jag gör, men tid tar det uppenbarligen..

Igår hade vi en liten namngivningsfest för Felix! Det kombinerades med födelsedagskalas för min mamma och min ena bror. Felix har inte blivit döpt, men jag ville ändå på något sätt markera att han upptas i sitt sociala sammanhang. Jag höll ett litet tal, Fredrik läste lite ur Lillebror och Karlsson på taket och till sist skålade vi i champagne. Så nu heter han officiellt Felix Sylvester Berglund Schoug!


Uppställning efter namngivningen! Alla åtta kusiner - alla åtta pojkar....


Felix med sin mormor och morfar.


Man blev lite trött av alla festligheter...

"Vi vill inte vara av med dig för något pris i världen, det vet du väl". (sa mamma)

"Inte för hundra tusen millioner kronor ens en gång", frågade Lillebror.

"Nej, inte för hundra tusen millioner kronor."

"Är jag värd så mycket", sa Lillebror häpen.

"Jaha då", sa mamma och kramade honom en gång till.

Lillebror funderade. Hundratusen millioner kronor, vilken förskräcklig massa pengar! Kunde det vara möjligt att han var värd så mycket? När det gick att få en hundvalp, en riktigt bra hundvalp, för två hundra kronor.

"Du pappa", sa Lillebror när han hade funderat färdigt. "Om jag är värd hundra tusen millioner kronor - då kan jag väl få ta ut två hundra kronor kontant och köpa mig en liten hund?"

(Ur Lillebror och Karlsson på taket)

Hundarna fick presenter av Lena i samband med Suddens födelsedag. Den ena obducerade Sudden direkt, men den andre lever fortfarande i all välmåga!


En bra leksak som båda kan leka med/bita i samtidigt!


Sudden har dragkamp.